Det fanns en gång...
...två unga män som drömde om att skriva egna låtar. Den ena hade samlat på sig ackord och placerat dem i följd, den andre hade massor av ord och bokstäver i rad. Nu behövdes bara en sångare. Som tur var kände den andre en sådan så nu fanns det tre musikidioter som ville skapa. Första låten föddes i ett trapphus på väg till bilen, när ackordsföljden från den ene passade med textidén från den andre, refrängen låg i sin tur och väntade på att bli upptäckt i den tredjes vardagsrum.
Därefter kom låtarna i en jämn ström. Allt spelades in på en gammal rullbandspelare med hjälp av pingpongande. I början spelade de tre vise männen alla instrument själva. Efterhand uppstod en önskan om att spela inför publik och ett antal musiker letades upp och ett band startades. Våndorna blev stora, ingen kunde spela ordentligt och tålamod fanns inte heller hos alla, vilket gjorde att några slutade och andra kom till.
En del av låtarna är inspelade i studio med få kanaler, några i replokaler och lägenheter med ännu färre kanaler, vissa är insjungna på dass och några är gjorda i studio med väldigt många kanaler. En del är spelat av få medan annat är utfört av många. Det är upp till alla som varit med och era samveten att berätta för världen vad ni gjort.
Ungdomens dröm om framgång och ett liv i sus och dus får ofta ge vika när annat i livet tar över. Efter en väldigt lång period av glömska då ingen riktigt visste var taperna fanns så har de letats upp, dammats av, putsats till och förts över till dator. För att sekunderna innan tonhuvudena gav upp bli tillgängliga på CD och webb.
Men somligt behöver ju aldrig skynda sig och alla vet ju att brått, det lönar sig inte.
...två unga män som drömde om att skriva egna låtar. Den ena hade samlat på sig ackord och placerat dem i följd, den andre hade massor av ord och bokstäver i rad. Nu behövdes bara en sångare. Som tur var kände den andre en sådan så nu fanns det tre musikidioter som ville skapa. Första låten föddes i ett trapphus på väg till bilen, när ackordsföljden från den ene passade med textidén från den andre, refrängen låg i sin tur och väntade på att bli upptäckt i den tredjes vardagsrum.
Därefter kom låtarna i en jämn ström. Allt spelades in på en gammal rullbandspelare med hjälp av pingpongande. I början spelade de tre vise männen alla instrument själva. Efterhand uppstod en önskan om att spela inför publik och ett antal musiker letades upp och ett band startades. Våndorna blev stora, ingen kunde spela ordentligt och tålamod fanns inte heller hos alla, vilket gjorde att några slutade och andra kom till.
En del av låtarna är inspelade i studio med få kanaler, några i replokaler och lägenheter med ännu färre kanaler, vissa är insjungna på dass och några är gjorda i studio med väldigt många kanaler. En del är spelat av få medan annat är utfört av många. Det är upp till alla som varit med och era samveten att berätta för världen vad ni gjort.
Ungdomens dröm om framgång och ett liv i sus och dus får ofta ge vika när annat i livet tar över. Efter en väldigt lång period av glömska då ingen riktigt visste var taperna fanns så har de letats upp, dammats av, putsats till och förts över till dator. För att sekunderna innan tonhuvudena gav upp bli tillgängliga på CD och webb.
Men somligt behöver ju aldrig skynda sig och alla vet ju att brått, det lönar sig inte.